Vanliga människor, stora känslor & konstens kraft
December är här. Årets sista månad. Ett år som på olika sätt varit kämpigt, och som tycks förbli så in i det sista. Tyvärr innebär tolvslaget inte någon magisk omvändelse, men kanske ändå ett incitament till något nytt. Det jag tröstar mig med, och som fortsätter att hjälpa mig mycket, är just konstens förmåga till ventilering och perspektiv. Jag lyssnar mycket på musik som reflekterar aktuella känslotillstånd, och jag skriver samtidigt en ny låt där tomhet och avgrund tar varandra i hand. En ödsligt enslig ton dominerar musiken, men kulminerar i ett avgrundsvrål mot slutet, innan stillheten på nytt lägger sig över några dunkande hjärtslag. Hjärtat är alltid med, men ibland för mycket. Jag är själv fascinerad över musikens direkthet i att kunna förmedla dessa känslor. Det är som att det inte finns något filter mellan mig och lyssnaren. Att dessutom lägga till ett lager av text - mer eller mindre direkt eller symbolisk - och kanske också en passande video, gör kanske inte att de stora, ...
