April 2024, del 1

 

April April när hela Instagram vänds upp och ner vid väderbakslagen. Det säger en del om hur den svältfödde nordbon längtar efter ljus och värme.

Själv började jag energiskt skotta in grus i ladan för att inleda arbetet med det nya golvet, för att bara någon dag senare behöva avbryta då det först regnade ett par dagar, för att sedan snöa ungefär lika länge.

Unnade en aprildag - som faktiskt bjöd en del sol - åt att åka med en guidad bussresa med Tomas buss och Ölandsguide Annika Hedman. Jag var definitivt yngst och blev - trots hyffsat friska ben - lyxigt upphämtad vid min lokala busshållplats i Djurstad. Här slutade KLT köra för ca två år sedan, och sedan dess behöver jag ta mig till Ebbegärde, en promenad på ca 50 minuter, om jag önskar ta en buss mot Borgholm. 
Den här gången fick jag första parkett under en heldagsresa som tog oss till flera av Ölands fornborgar, massor av historisk kunskap, och god mat på Kårehamns fisk och hamnkök.

Vårens sista drejkurs har gått av stapeln, och fyra flitiga deltagare tog sig an lerans många svängningar. Nästa helg avslutar vi kursen med en glasyrdag.
Att arbeta med keramik är lika delar teknik som konst. Kan man förena dessa ämnen - som ibland kan kännas som motsatser - och dessutom orka härda ut när materialet bjuder motstånd; ja det är då man blir en bra keramiker. Det är när tekniken inte orkar bära upp idéerna - när det spricker, skevar, går sönder, blir pannkaka - som motståndet blir som svårast, men där de största lärdomarna formerar sig i både hand och huvud. Det enda riktiga bakslaget är att ge upp för att det känns för svårt eller inte blir så snyggt.

Ibland undrar jag om vi inte kommit att bli lite för bekväma. En bekvämlighet som grovgrundar kulturförrakt och som ser ned på bildning. Att allting som bjuder perspektiv, en djupare förståelse, eller ett mer varierat samtal, rimmar illa i tider då utseendet, kroppen och det mätbara är de värden som pumpas ut från de stora företagen, från de stora influerarna, och från de sociala medierna. Budskap där kroppslig självkontroll, hudvård och försäljning dominerar flödena. Idag får till och med barn hudskador pågrund av en överanvändning av hudprodukter som är gjorda för vuxna.
Är du kritisk anses du krånglig. Gillar du konst är du pretto. 

För visst är det så; att om allt går att köpa för pengar behövs ingen bildning. Man behöver inte kunna formulera en djupgående tanke för att förstora läpparna. Om en AI-genererad låt toppar listorna behövs inga mänskliga kompositörer. Om någon annan gör vårt hantverk - någon annanstans under sämre förhållande - behöver vi inte betala skatt, och då blir det billigare för oss. Och om vi dessutom aldrig ifrågasätter behöver vi ju heller inte tänka efter.

Konsten och kulturen - som ibland kan verka obekväm - får oss att fundera, och utan förmågan att tänka efter (och innan) blir det svårt att utvecklas som människa. 
Till syvende och sist handlar det om vilka vi egentligen vill vara, och vilka värden vi egentligen vill förmedla.